Jag måste erkänna att jag lider av dålig blogginspiration just nu. Det går verkligen i vågor. Under vissa stunder sjuder motivationen och orden flödar, men just nu är det så mycket annat som kämpar om uppmärksamheten. I lördags kom jag så äntligen ut på den första riktigt långa promenaden sedan jag blev sjuk. Det var enormt skönt. Och det var en fröjd att se så mycket snö i Pildammsparken. Jag hörde faktiskt en och annan vårfågel och känslan av att varmare tider väntar gjorde mig både glad och sprallig. Det är också skönt att förkylningen i stort sett är borta och att nacksmärtorna snart är ett minne blott. Nu känner jag mig faktiskt helt frisk igen. Nästan.

Igår var jag i Kivik och filmade för ett nytt projekt som sträcker sig flera månader framåt i tiden. Uppdraget är både spännande och utmanande. Och berörande och lite skrämmande. Under vissa stunder när jag filmade så kastades jag tillbaka till barndomen på ett högst obehagligt sätt. Det är otroligt hur kombinationen av dofter och synintryck kan framkalla så mycket minnen och känslor efter 40 års dvala. Tyvärr kan jag inte berätta något mer just nu, men lovar att återkomma så fort det känns rätt.

I kväll är det Doc Lounge som gäller. Det är premiär på Stefan Bergs dokumentärfilm om Ola Salo och det ska bli trevligt med lite sociala aktiviteter för en gång skull.